Eco är troligen det enda survivalspelet där en avstängd server över helgen i tysthet kan förstöra hela sparfilen. Inte för att någon raidar dig, det finns ingen strid och din karaktär kan inte dö, utan för att planeten fortsätter simulera utan dig. Träd växer, djurpopulationer förändras, föroreningar sprider sig och nedräkningen mot meteoren tickar vidare.
Den enda detaljen förändrar hela frågan om "kan jag inte bara hosta det själv?", och det är precis den delen nästan ingen nämner. Så här är den ärliga versionen, inklusive de två saker folk hela tiden frågar oss om: om en gratis Eco server faktiskt finns, och om man kan hyra en till Xbox eller PlayStation.
Serverprogramvaran är gratis. Driften är det inte.
Strange Loop Games ger bort Eco dedicated server. Den är en separat nedladdning från själva spelet, antingen via SteamCMD som app 739590 eller som ett paket från play.eco. Ingen behöver ett extra exemplar av Eco för att köra den, och det finns ingen licens per slot. Med en dator över och en kväll kan du ha en värld uppe på port 3000 med webbdashboarden igång bredvid.
En gratis Eco server är alltså på riktigt. Den som påstår något annat försöker sälja dig något.
Det som inte är gratis är allt runt omkring. En maskin som står på. En uppkoppling vars upload inte viker sig när sex personer laddar chunks samtidigt. En router du orkar öppna portar i. Backuper, för en Eco värld är dussintals timmars gemensamt arbete och en trasig sparfil har ingen ångraknapp. Och din egen uppmärksamhet varje gång en uppdatering kommer och världen behöver migreras.
Eco på Xbox och PlayStation: det finns ingen konsolversion
Den frågan kommer hela tiden, så rakt på sak: Eco har aldrig släppts på Xbox, PlayStation eller Switch, och Strange Loop Games har inte annonserat någon port. Spelet finns bara på PC, på Windows, Mac och Linux, och så har det varit sedan early access öppnade 2018.
Det finns alltså ingenting att hyra till en konsol. Ingen leverantör har ett hemligt Xbox-bygge. Söker du efter en Eco server till PS5 har du antingen hamnat på ett annat spel med liknande namn eller på ett erbjudande som är på väg att kosta dig pengar.
Det är värt att förstå varför en port inte är ett litet jobb här. Eco är inget survivalspel med en meny full av reglage. Civilisationslagret bygger på lagar som spelarna själva skriver: du utformar lagförslag i en node-editor, bråkar om dem, röstar igenom dem, och sedan tillämpar servern dem vid varje block som sätts och varje försäljning. En titt på det gränssnittet förklarar varför det här är ett spel för mus, tangentbord och en extra skärm.
Världsstorleken driver kostnaden, inte antalet spelare
De flesta spel dimensionerar en server efter slots. Så fungerar inte Eco. Belastningen kommer från simuleringen, och simuleringen skalar med hur mycket planet det finns.
Varje växt håller reda på sin egen tillväxt. Djurpopulationer rör sig och förökar sig. Sedan Update 14 kom i augusti producerar crafting dessutom skräp som biprodukt, och föroreningar sprider sig genom mark, vatten och luft över hela kartan. Inget av det bryr sig om huruvida en enda spelare är inloggad.
I praktiken är 30 spelare på en liten karta ofta lugnare än 6 spelare på en enorm. Vår Eco RAM kalkylator speglar det: världsstorleken flyttar svaret med flera gigabyte, medan varje extra spelare lägger till en bråkdel. När någon hör av sig om att deras Eco server hackar är lösningen oftast en mindre värld nästa omgång, inte fler slots.
Eco pausar aldrig, och det är det som avgör
Här är delen som avgör självhosting för de flesta grupper.
Ecos världsklocka går i realtid. Meteorfristen din server är konfigurerad med räknar ner riktiga timmar, inte speltid. Grödor blir färdiga medan du sover. Kontrakt förfaller. Ekonomin dina spelare har byggt fortsätter rulla oavsett om någon är där för att sköta den.
Stänger du av maskinen över natten har du inte pausat spelet, du har hoppat över det. Gör du det i en vecka glider den planerade skörden, lagen som var mitt i en omröstning och tidsplanen alla var överens om isär. Grupper som hostar på en speldator brukar inse det runt vecka tre, alltså precis när världen har blivit värd att skydda.
Det finns en säkerhetsaspekt också. Hotfix 14.1.1 från 6 september täppte till ett hål som lät illvilliga spelare manipulera bankkontodata på servrar. Hela Ecos endgame är ekonomiskt, så det är ingen kosmetisk bugg. En självhostad server är bara så uppdaterad som du kommer ihåg att hålla den.
Vad ska du välja?
Hosta själv om du testar mekaniker, kör en kort värld för fyra kompisar på en liten karta, eller redan har en maskin igång dygnet runt och tycker den delen är kul. Det kostar inget annat än uppmärksamhet, och Eco servern är faktiskt enkel att få igång. Vår guide till Eco dedicated server går igenom hela processen.
Hyr om världen ska hålla. En civilisationsserver med fungerande ekonomi, val och en 30-dagars meteor är ett åtagande över månader för alla inblandade, och den förtjänar en maskin som inte går ner för att någon behövde tillbaka sin dator. Det är också där automatiska backuper slutar vara valfria.
Inget av svaren är fel. Misstaget är att välja gratisvägen för en värld du tänker behålla, och sedan förlora den i vecka fem.
Innan du börjar
Bestäm kartstorleken innan första spelaren joinar, för att ändra den senare betyder en ny värld. Håll servern på 14.1.1 eller nyare. Ta backup före varje uppdatering, särskilt de som migrerar världar.
Vill du hellre slippa port forwarding och uptime-passning kör vår Eco server hosting på dedikerad Ryzen 9 hårdvara med automatiska backuper och uppdateringar med ett klick. Och om inte, gå och bygg något. Planeten har tålamod. Det har inte meteoren.
